Alla har vi olika saker för oss som får oss att koppla av eller må bra. Jag har själv listat mina här:

Långa promenader.

Långa promenader, gärna i musik i öronen, eller en bra podd. Sen Kelly kom är det poddar som gäller på promenaderna för att jag ska kunna höra ifall att lilltösen vaknar. (Hon somnar nästan alltid när vi tar promenader) Att lyssna på en podd blir inte samma instängda känsla och konstanta ljud som det blir när man lyssnar på musik. Men långa promenader är verkligen något som får mig på bra humör och jag kan verkligen känna hur känslan av stress bara rinner av mig och tankarna blir klarare. 
Dock har det inte blivit allt för många promenader med Kelly när det varit alldeles för kallt ute och jag har ärligt talat dragit mig lite för att ta mig ut då det är ett jäkla pyssel eller rent ut sagt ett träningspass bara att komma utanför dörren med en liten den här årstiden. Men jag ska bättra mig! Både jag och Kelly mår bra utav att komma ut och få frisk luft.

Duscha.
Duschen har verkligen blivit en lyxig bästa kompis. Att ta en dusch är något som jag alltid tagit för givet och egentligen inte uppskattat. Och om sanningen ska fram så har jag nog tyckt att det varit lite jobbigt att duscha haha. Nu låter jag säkert äcklig.. Men ni vet den där känslan "Idag MÅSTE jag duscha" för att man väntat en dag för länge för att dum som man är inte duschade dagen innan när man borde ha gjort det. När man hunnit bli lite halvsnuskig och duschen plötsligt blivit ett måste. DÅ tycker jag det har varit jobbigt, men alltid skönt när man väl kommit in i duschen.
Nu kan man inte bara hoppa in i duschen när man vill längre. Det krävs planering! Ofta sker duscharna när Mange kommit hem från jobbet och Kelly är nymatad och nöjd. Självklart sker det en och annan dusch när jag är själv med lilla loppan också, ex när jag blivit nedkräkt, nedbajsad eller liknande. Men det är mer snabbduschar och då sitter Kelly i babysittern utanför så att jag ser henne hela tiden. Då brukar hon sitta och jollra för sig själv eller prata med mig genom glasrutan när jag duschar. Även fast hon alltid är nöjd medans jag står i duschen så känner inte jag mig lika tillfredställd utan mer stress över att bli klar så fort som möjligt. 
Så när M är hemma är helt underbart att duscha och jag behöver inte stressa. En stund att reflektera över livet. En stund för mig själv. Men framför allt, en stund att bli REN. 

Köra Bil.
Så länge jag inte har bråttom någonstans är även bilen en mirakelkur för att koppla av och få mig på gott humör. Vet inte om det är för att jag precis tagit körkort, men tycker verkligen att det är roligt att köra bil. Gör det gärna och ofta om inte vägunderlaget är alltför dåligt. Vill gärna inte ut och köra när det är ishalka när jag har Kelly med i bilen (vilket jag alltid har). 
I bilen kan jag gå in i mig själv och bara sitta och vråla med till högt dunkande musik. Mer än så krävs inte. LOVE IT.

Storhandla.
Att gå i matbutiker och storhandla, där snackar vi ett udda nöje jag har. Jag tycker verkligen om att ta mig tid i matbutiken och gå igenom alla hyllor. Har man tur kan man även hitta något nytt att pröva eller få inspiration till någon härlig maträtt att laga under veckan. Man ska dock aldrig handla på tom mage, för då kommer man alltid ut med mer än planerat och gärna onyttigt också. 

Hej alla mina underbara läsare! (hahaha jag är så rolig! Tror ärligt talat inte att det finns en enda kotte som läser min blogg eftersom att ingen tror att jag uppdaterar. Vilket jag iofs inte gör.) Ärligt talat så tänker jag nog på att försöka skriva minst ett blogginlägg varje dag, men när jag väl har tid för att knåpa ihop ett inlägg så är jag för trött eller har andra, viktigare saker att göra. Exempelvis städa, tvätta, bädda eller att faktiskt försöka få i mig något mer näringsrikt än bara mackor, fika eller chips.. Sen som dem flesta redan vet så är ju inte jag den snabbaste vilket betyder att det tar sin lilla stund att göra ett inlägg. Men det skulle verkligen vara kul att få igång någon slags rutin kring bloggandet utan att det skulle ta någon tid från Kelly, för hon är ju självklart prio ett. 
Kan faktiskt känna lite avundsjuka på alla dessa morsor som hinner blogga så mycket. Inte för att jag vill ha tusentals läsare eller så, snarare tvärtom - jag vill ju bara att dem som känner mig och min familj ska läsa min blogg. Men mer för själva grejen, jag tycker att det är ganska roligt att blogga. Man får skriva av sig om tankar och känslor som är hur roligt som helst att gå igenom längre fram i tiden. Det är då man verkligen kan se hur man förändras och från dag till dag läsa om vad man brydde sig om just då och hur man fick livet att gå runt. Småsaker som man annars glömmer helt enkelt. Men jag intalar mig ändå på något sätt att jag är mer närvarande än vad dessa blogg-morsor är med sina barn, eller att dem måste ha fått väldigt tråkiga barn som bara sover hela dagarna? Vad vet jag? Jag lägger i alla fall väldigt stor vikt vid att vara närvarande med Kelly när hon är vaken. Vilket är nästan hela dagarna. Hon sover väldigt lite under dagen och den lilla sömn hon lyckas sova när hon väl somnar på dagen är bara powernaps mellan 15-30 minuter. Jag älskar att hon är vaken och så himla med på dagarna, men jag skulle ljuga om jag sa att jag inte önskade att hon kunde sova ostört någon timme på dagen (det gör hon bara om jag håller i henne) bara någon gång ibland, så att jag skulle kunna fixa och dona lite och känna mig lite "fri" för en stund. Men hellre vaken på dagen för då sover hon så himla bra på natten. Allt i mellan 6-9 timmar per natt brukar hon sova. Så man kan verkligen säga att vi är bortskämda. Är tacksam för all tid jag får tillsammans med Kelly. Även de stunder när tålamodet tryter. Hon får mig att växa som person. Hon får mig att vilja vara en bättre människa.

Ja, vad är det man brukar säga? Nytt år nya möjligheter. En klyscha som faktiskt (enligt mig) stämmer. För är det inte så, alla försöker skapa någon slags ny gnista, ny glöd och välkomnar ofta det nya året med öppna armar och hopp. Hopp om att det nya året kommer att vara lite bättre än det förra. Oavsett om man haft ett bra eller dåligt år. Sådär som man borde se varje dag egentligen. Ny dag, nya möjligheter - men lättare sagt än gjort. 

Jag kan nog utan att överdriva säga att 2015 varit mitt bästa år (hittills) i livet. Året började som alla andra år började - nytt år, nytt jag. Jag slutade röka och snusa, vilket gick galant bortsett från det faktum att det är omöjligt att sluta med nikotin utan att gå upp i vikt vilket jag gjorde.. Jag hade under en tid känt mig redo för att bilda familj med magnus men ville inte tjata då jag visste att han inte var helt och hållet redo. Plus att jag ville att det skulle komma från honom själv när det väl var dags. 
Och dags blev det. Det kom som en chock när mange väl sa "Händer det så händer det". Jag som då gått och längtat under en tid blev väldigt chockad och frös nästan till is inombords. Det var en känsla utav rädsla som spreds sig i kroppen. Det hade som sagt varit en sak att gå och och längta och drömma, men nu vart det plötsligt verklighet. Rädslan var givetvis inget jag delade med mig utav till magnus eftersom att jag inte ville få honom att tvivla på sitt beslut när vi äntligen var på samma våglängd. Sen bokade jag tid för att få ta ut min hormonspiral den 5:e februari - sagt och gjort. Efter det tog det ungefär 1-2 veckor innan vår älskade lilla tjej hade hittat sin väg in i magen. Resten är historia haha. Året hade nog kunnat bjudit på lite vad som helst och ändå varit det bästa någonsin eftersom att vår älskade Kelly låg och jäste i magen och valde att kika ut i november. För när jag tänker tillbaka på året som varit har vi eller i alla fall inte jag gjort något jättespeciellt egentligen. Jag har tagit körkort och fått barn - inom en vecka! Vilken jävla vecka! Den där veckan är utan tvekan den bästa i mitt liv. Då kändes det som att jag hade fått allt. Min underbara karl, vår underbara dotter och det där jävla körkortet. 2015 gjorde mig fulländad.